Kalvträskbygdens tidiga historia

[Anton Rosendahl]

                                                  Folkminnen

 

Närmare bestämt 1300-talet börjar Burträskbygden skymta i historiens ljus. Under hela 1300-talet och 1400-talen förblev Burträskbygden ett uppland till de angränsande kustsocknarna och uppdelat på dem. Först under 1500-talet torde de första byarna ha utkristalliseras, och vid århundradets mitt nämnes redan åtskilliga. "Sålunda finnes såväl Bygdeträsk och Burträsk som Ljusvattnet och Villvattnet i 1543 års jordebok med betydande skattetal."

 

Hur länge det är sedan första yxhyggen genljöda i Kalvträskskogen och de första träden här fälldes till uppförande människoboning är lätt att säga. År 1571 nämnes Villvattnet såsom en stor by och fastän Kalvträsk by icke uttryckligen omtalas är det troligt att Villvattnet Nr. 9-13 = Kalvträsk, Lidsträsk, och Granträsk redan då upptågats, åtminstone såsom nybyggen. När Burträsk bildade egen församling år 1600 fanns i Villvattnet, varav tycktes framgå att Åsen, Risåträsk, tio bönder (hemman) Kalvträsk by, Granträsk, Lidsträsk hade skattelagda jordbruk vid denna tid. Vid samma tid hade det nuvarande Lubboträsk två bönder (sistnämnda by hörde före 1600 till Bygdeå socken). Att det bakom detta årtal kan ha legat åtminstone 100 år av bebyggelse är ingalunda otroligt med tanke på hur våra fäder först uppsökte fiskevatten och efterhand upptog små jordbruk då de blev bofasta.

 

På en karta upprättad 1664 av Johan Persson Gädda är byar upptagna: Kalvträsk, Lispträsk (Lidsträsk), Granträsk, Lossmen, Lubboträsk, Åsen och Risåträsk.

 

Lossmen med kringliggande byar hörde då till Umeå socken, men torde ha tilldelats Burträsk socken betydligt före det att Degerfors (Vindeln) genom kungl. resolution av den 20 juli 1794 fick utbrytas såsom eget pastorat från Umeå.

 

1727-1744 års husförhörsbok upptar Lossmen två familjer. Daniel Nilsson och Johan Olofsson.

 

Kalvträsk by förvarar äldsta bevarade anteckningarna i Burträsk kyrkoarkiv. Att Anders Zakrisson och Mårten Nilssons familjer var de enda bofasta år 1710. Den sistnämnde är alltså den äldsta kända stamfadern på Söderströms-släkten. Hans son Nils Mårtensson född 1712 död 1801. Från Anders Zakrisson, troligtvis född omkring 1670 härstammar Bomans-släkten. Traditionen säger att den förste nybyggare i Kalvträsk skall ha kallats "Långniske". En åker i byn kallas ännu "lånniske-åkern". Den första odlingen har skett i byns östra del, och namnet "Svedjan" torde vara mycket gammalt bevarat som minne från de första svedjelanden, på backsluttningen mot Kalvträsket.

 

År 1887 blev kyrkan färdig, och förste pastor kom dit år 1905. Där förut hölls husförhör på vintern i de stora bondgårdarna i köken som var rätt stora där fick församlingen sitta. Om somrarna hölls det till i någon loge i de kringliggande byarna kring Kalvträsk, däribland Granträsk.

 

Herbert Gustafsson, januari 1955.

[Björn Bergström]

Intressant läsning, Jan-Erik Granström har ju några dokument som berör Kalvträsk begynnelse. Ska försöka få tag i dem

[Anton Rosendahl]

Tack själv! Kul att det uppskattas! Detta är dock från en kopia av en uppsats från Vindelns folkhögskola som nämnde Herbert Gustafsson har gjort.

[Claes-Olav Bohman]

Tack för detta inlägg. Trevligt att en sån ung man intresserar sig för Kalvträsk historia.