Kalvträsk under 1800-talet del 1

[Claes-Olav Bohman]

Kalvträsk samhälle synes för närvarande stå i blickpunkten evad det gäller avfolkningsproblemet. Jag ämnar dock ej orda i detta de­likata ämne. Men i detta samman­hang kan det möjligen vara av intresse med en återblick på 1800- talets Kalvträsk, eller rättare de profiler som bidrog till att forma samhället. Alltså!

Gustav Lundström (Gusta Orsa) var far till nära dussinet barn där­av fem söner, storväxta, robusta kämpagestalter som kunde likna åskväder när de påverkades av den svenska nektarn. Den äldre brodern, Oscar, lugn, sansad och respektingivande, fick nog ibland spela rollen av medlare när tem­peraturen steg oroväckande hos bröderna. Han uppnådde en hög ålder, skötte sitt jordbruk, körde timmer — och ställde upp med sin gamle timmerdragare vid en trav­tävling nere på sjön. Och skriv upp att det blev applåder, när åttifyraåringen gick i mål med sin tjugufyraårige travare!

Augustinus Lundström, hem­mansägare i byns sydöstra del, ha­de fem söner som likt med sin far representerade ett längdmått av 185 —200 cm. Det gängse talet om "småburträskarna" var sålunda ej tillämpligt på denna familj. Augus­tinus var idealist och blev även en aktiv medlem av IOGT när en loge omsider bildades i byn. Han var även i viss mån en ordningens upprätthållare ehuru utan laga befo­genhet. Den skäggprydda resliga kämpagestalten var ju också gans­ka respektingivande. Han fördömde spritmissbruket och aktade icke för rov att handgripligen avstyra fö­rekommande gräl om ingenting.

Karl Johan Lundström, bror till Augustinus, var både bonde och inspektor under Sandviks domvärjo. Han var, enligt egen utsago, en plikttrogen bolagstjänare och "stod alltid på bolagets sida".

Pär Söderström, ägare till ett stort hemman i byns centrum, ha­de sex barn, mest pojkar. Fastig­heten övertogs efter hans bortgång av sonen Petrus som välsignades med 14 telningar och därmed slog byns alla rekord.

[Anton Rosendahl]

Jag tycker den är intressant, men jag hoppas inte att jag är den enda, förutom dig då Claes-Olav. Har du någon aning om när artikeln är skriven? E. Klasson är säkert denna Ernst Klasson som vi diskuterade tidigare.  

[Claes-Olav Bohman]

Följde med övriga papper som jag fick av Leif Stening på träffen den 13/1. Artikeln är skriven av E. Klasson. För övrigt tycker jag det verkar vara viktigare att vara på FB och tala om vilken mat man lagar och äter. Denna stenåldersinformation tror jag inte är så intressant. Men sanningen är att man måste kunna det förflutna för att blicka framåt. Äpplet faller inte långt från äppelträdet. Det vet jag som jobbat i bank.

[Anton Rosendahl]

Bra tänkt! Var har du hittat denna information om Kalvträsk?

[Claes-Olav Bohman]

Har delat det i tre delar för att hålla det insomnade forumet svävande.

[Anton Rosendahl]

Mycket intressant läsning Claes-Olav! Ser fram emot fortsättningen. Hoppas själv kunna bidra med någonting liknande någon gång framöver.