församlingens utveckling
Frågan om att stationera en präst i övre delen av Burträsk socken aktualiserades efter kapellbygget. Under 1890-talet besöktes kapellet 6 gånger årligen av prästmännen i Burträsk.
Diskussioner fördes om att anskaffa ett prästboställe i Åsens by, främst motiverat av närheten till det expanderande stationssamhället Åsträsk. Planerna kom dock aldrig att förverkligas. Efter en viss dragkamp mellan de större byarna stationerades slutligen prästbostället till Kalvträsk. En bidragande orsak till detta var en större donation av hemmansägaren A. G. Lindberg i Granträsk, avsett för bygge av en prästgård i Kalvträsk. 1894 inköptes därför ett hemman med mangårdsbyggnad, ladugård och bryggstuga i Kyrkbackens södersluttning. Mangårdsbyggnaden flyttades ner ett femtiotal meter till sin nuvarande plats och renoverades sedan till prästgård.
I maj 1905 beslutade Kunglig Maj:t att tillsätta en extra ordinarie prästman i Kalvträsk. Till den första
tjänsten förordnades Erik Daniel Eriksson, bördig från Åsele. Redan på hösten 1905 bildade han den första missionsföreningen och året därefter Kalvträsk kyrkliga ungdomskrets.
Redan under 1890-talet väcktes frågan om att Kalvträsk skulle bilda egen församling. Livliga diskussioner synes ha förekommit i bland annat namnfrågan. Bland förslagen fanns Sikån, Sikådalen, Bergdala. Slutligen enades man för beteckningen Kalvträsk församling. 1919 förklarades Kalvträsk som egen kapellförsamling i Burträsk pastorat. Församlingsgränsen drogs mellan byarna Åsen och Villvattnet. Samtidigt inrättades även en ordinarie komministertjänst i Kalvträsk. Den nya församlingens förste komminister blev Anders Helmer Lindqvist från Byske.
1930-31 byggdes ett gravkapell strax väster om kyrkan. Gravkapellet är ritat av arkitekt B. Dahlberg, Skellefteå och uppfört av byggmästare Gunnar Lindkvist, Fisktjärnliden. Kapellet har nyligen genomgått en omfattande renovering.
Du måste vara medlem i kalvtrask för att lägga till kommentarer!
Gå med i kalvtrask