kalvtrask
Byn Kalvträsk i våra hjärtan
Bättre förr?
Var det bättre förr? Både ja och nej! Vi som är så lyckliga som fyllt 60 år och fått uppleva när det fortfarande gick att leva i närheten av far och morföräldrar fick ju lära oss att det gick att leva med mycket som idag skulle ha orsakat besök på psykvården.
Jag minns tydligt hur jag som barn fick uppleva att min farfar under brinnande höskörd i steget fick en vass järnpinne ur hästräfsan rakt in i foten. Men inte ens detta kunde stoppa en idogt arbetande bonde. Han stannade hästen tog av sig den blodiga socken och ”pinkade” på såret, rev en bit tyg från skjortan och fortsatte sitt uppdrag. Han blev 80 år.
Man levde nära naturen och använde mycket direkt ur växtriket. Jag minns att när man fick mycket ont i halsen så fick man ”tjädarharsbära”. Ett uttryck på bondska för det giftiga bäret tibast. Detta användes även till hästar, när dessa fick hosta. Snabbt botemedel när man låg i timmerkojor långt från närmsta ort.
Fick man variga sår så användes groblad eller kall gröt för att dra ut var ur såren. Det fanns många fler huskurer som man var hänvisad till då resor till ”akuten” var sällsynta. Kommer att tänka på Lars Ekborgs monolog ”Bunta ihop dom” som på ett dråpligt sätt beskriver en förmodad norrlänning som ”karvar åstad” med motorsågen. Det var den typen av människor som bebodde vårt land förr i tiden.
Men det mest fantastiska som jag även ärvt är luktsinnet. Man kunde lukta sig till om maten var skämd. Idag har luktsinnet ersatts av datummärkningens ”bäst före”. Utvecklingen har idag gått så långt att det även finns ”bäst efter”. Tänk ändå: Hur kunde folk leva förr i tiden med konserveringstekniken. Idag skulle den väl skörda lika många offer som AIDS. Var bakterierna snällare då än nu?
Här ser vi ytterligare ett fall där ”bondförnuftet” ersatts av modern dårskap. Det kastas oerhörda mängder mat helt i onödan. Jag vågar inte ens nämna kiloantalet. Detta har även vetenskapen uträknat. Det borde få de allra värsta ”datumläsarna” att tänka efter före. Jag skulle vilja använda ett citat ur min telegrafistutbildning, då vi satt och mottog klartext i telegrafi i 120-takt (2 tecken/sek). Då kom denna klartext: ”Då uppstod en tystnad så iskall, att en polarräv skulle ha bett om en filt. Man drabbas nästan av samma känsla när man hör och ser detta . Det står väl inte att man måste slänga maten detta datum. Den exponentiella kurvan är inte så brant, den sluttar sakta utför efter datumet. Det är god säkerhetsmarginal
Jag minns tydligt hur jag som barn fick uppleva att min farfar under brinnande höskörd i steget fick en vass järnpinne ur hästräfsan rakt in i foten. Men inte ens detta kunde stoppa en idogt arbetande bonde. Han stannade hästen tog av sig den blodiga socken och ”pinkade” på såret, rev en bit tyg från skjortan och fortsatte sitt uppdrag. Han blev 80 år.
Man levde nära naturen och använde mycket direkt ur växtriket. Jag minns att när man fick mycket ont i halsen så fick man ”tjädarharsbära”. Ett uttryck på bondska för det giftiga bäret tibast. Detta användes även till hästar, när dessa fick hosta. Snabbt botemedel när man låg i timmerkojor långt från närmsta ort.
Fick man variga sår så användes groblad eller kall gröt för att dra ut var ur såren. Det fanns många fler huskurer som man var hänvisad till då resor till ”akuten” var sällsynta. Kommer att tänka på Lars Ekborgs monolog ”Bunta ihop dom” som på ett dråpligt sätt beskriver en förmodad norrlänning som ”karvar åstad” med motorsågen. Det var den typen av människor som bebodde vårt land förr i tiden.
Men det mest fantastiska som jag även ärvt är luktsinnet. Man kunde lukta sig till om maten var skämd. Idag har luktsinnet ersatts av datummärkningens ”bäst före”. Utvecklingen har idag gått så långt att det även finns ”bäst efter”. Tänk ändå: Hur kunde folk leva förr i tiden med konserveringstekniken. Idag skulle den väl skörda lika många offer som AIDS. Var bakterierna snällare då än nu?
Här ser vi ytterligare ett fall där ”bondförnuftet” ersatts av modern dårskap. Det kastas oerhörda mängder mat helt i onödan. Jag vågar inte ens nämna kiloantalet. Detta har även vetenskapen uträknat. Det borde få de allra värsta ”datumläsarna” att tänka efter före. Jag skulle vilja använda ett citat ur min telegrafistutbildning, då vi satt och mottog klartext i telegrafi i 120-takt (2 tecken/sek). Då kom denna klartext: ”Då uppstod en tystnad så iskall, att en polarräv skulle ha bett om en filt. Man drabbas nästan av samma känsla när man hör och ser detta . Det står väl inte att man måste slänga maten detta datum. Den exponentiella kurvan är inte så brant, den sluttar sakta utför efter datumet. Det är god säkerhetsmarginal
Visningar: 101
Kommentera
-
Kommentar av Fred Lindgren den 27 Mars 2009 kl. 14.47
-
På ren Svänska stå det (Bäst före inte omasligt) har många glömt sitt Svänska språk (om jäg stava dalit på grund
av att jag är" ordblind"sä första jä va hä bety
Välkommen till
kalvtrask
Registrera dig
eller Logga In
Om
© 2025 Created by Claes-Olav Bohman.
Drivs med tekniken bakom
Du måste vara medlem i kalvtrask för att lägga till kommentarer!
Gå med i kalvtrask